Vill du synas här? Kontakta info@blogbiz.se

Tänkte bjuda er på ett stycke (blir kanske fler senare) ur min bok “Som elefanterna bär sina betar”.

Kristin och Simon, som är mor och son är bokens huvudpersoner och det är ur deras perspektiv boken är skriven.

Här är det Kristin som berättar:

“Jag mindes att jag hade sökt efter lampsnöret, hoppats att jag inte
skulle kliva på något av alla fluglik jag glömt att sopa upp. Ljusskenet kom som en välsignelse, men jag hade inte kunnat skaka av mig den obehagliga känslan.
Med täcket som mantel klev jag i mammas svarta träskor, hälarna
stack ut och jag vred om dörrnyckeln. Augustinatten låg kylig, bara
någon vecka tidigare hade det varit högsommarvärme, nu slog sensommardoften emot mig och luktade höstregn. Så hördes ett välbekant hoande och jag påmindes genast om när pappa berättat om ugglorna i skogen när jag var liten, jag saknade alla hans spännande storys.
Jag halvsprang mot dass, skyndade mig att uträtta mina behov och
kutade tillbaka till Henriks värmande kropp. Varsamt nuddade jag
ärret med läpparna och nu vaknade han till och besvarade kyssen. Vi älskade för första gången i mitt barndomshem som från och med nu var vår gemensamma sommarbostad. Björne kunde dra en lättnadens suck, äntligen var jag vuxen på riktigt, lillsyrran stod på egna ben. Hade man, lägenhet i Enskede och en sommarstuga.”
Boken finns att köpa hos nätbokhandlarna eller streama som ljudbok.

Lämna ett svar

Till startsidan